London hotoos yavsanaas hoish tun ch ih sonintoi!
Beijing
Vd dundad Bejing hotod ongots gazardav. Agaar n tungalag uchir ug hotyn buhii l zuil todhon haragdaj bailaa. Shugam zurgaar tatsan met gudamj talbain n nariin zohion baiguulaltai um. Ongotsny buudalruu oirtood gazardah havid oir haviin talbai todhon haragdah buguud, tuunii dundaas minii nudend buusan zuil n gevel zam bailaa. 6-8 egnee zam, nogoon deer tsagaanaar bichsen zamiin temdeguud Amerikiin neg tomoohon hotyg nadad sanagduulsan shu.
Olympiin naadamd zoriulan barisan Ogotsny buudal n sur bardam tom buguud , helber hiitsiin huvid ch ataarham tsogtsolson baina. Iim tom buudlyg herhin tiim dulaahan bailgaj chadsan n gaihamshig um. Minii setgeld todhon buusan zuil bol elgemseg uilchilgee baisan. Hyadtuud tun ch nairsag uilchilgeed yaldam ineemsegleltei hosluulj chadaj baina. Gehdee l tsaanaa neg huiten, maahai ch um shig, hehehe.
Surguuliin andtaigaa uulzahaar bi Beijing hotiin tuvd tsag bolzson um. Hediigeer yadarch baisan ch gelee uurchlugduj Beijing-g harag gesen setgel mini namaig sergeej bailaa. 2003 ondtoi haritsuulbal olon goe barilga, nud bulaam mashinuudtai bolj, olon niitiin avtobus-uud n ch gesen ulam "tsarailag" bolson n nudend tussan.
Hediigeer tselger uudam ch gelee Beijing tsaanaa l neg huuramch um shig setgedliig nadad uldeesenJ Turulhiin Hyataduudiig uzen yaddag tsusnaas mini ch bolson baij magadgui e. Hotyn tuvd bairlaltai zoogiin gazruudad l baigaa uilchlegchid n bohir, zagaldsan huvtsastai baisan n hool ideh sonirholyg mini untraasan da. Bairlaj baisan buudal hurtlee ijil zamaar yavsan ch gelee tenger gazar shig yalgaatai tulbur garhad Hyatad hel medehgui dee, hunii hunees emeesendee uur ih hurch bilee. Hot orohod 4000 Yuan garsan hernee hotoos irehed 7500 garsanL
Hediigeer uurchlugdsun Beijing-g gaihan bishirsen ch gelee, Mongoldoo harina gehees noir ch hursengui!
Welcome to Ulaanbaatar
Tsagaan tsasand huchigdsan tal deeguur nisej yavahad eh ornooroi bi baharhaad hanashgui. "Minii Nutag", "Bi haana turuu ve" shulgiin muruud tolgoid shuud l buuj baigaa um chini. Teer uulyn uvurt baraantan bursiih heseg gazar bol Bogd Uuliin am bailaa. Oirtoh tusam todroh utaa n tsasan numrugtei uuls dund todhon hargdaad l, ulmaar ongots mini manant-san har baraan utaaruu alguur shumban oroh n Ulaanbaataryn baraa ter ee. Eh nutgaaraa baharhan huursun setgeliig mini ene utaa uneheer untraalaa. Iim bohirdol dund Mongolchuud mini amidarch baina shu de, hedhen hormyn daraa bi amidarna! Manai Chingis Khaan ongotsny buudal mini yamar ch jijig um de, argagui de London, Beijing-eer yavaad irsen mani bol tegj l haragdah n medeej. Achaa teeshny hesgees garah terhen muchid namaig tesen yadan huleesen geriinhenee haraad utaand buhimdsan setgel mini arilaad yavchih shig.
Ongots gazardsan ter uees Mongold medegdeh neg uurchlult bol dorgio medruulem muudsan zam! Buyant Uhaa tolgoi-goos ehleed Ulaanbaataryn alham burt evdersen zam egee l had chuluun dund yavaa met setgel turuulj baina. Hotiin tuvruu oirtoh buriiid utaa tortog ulam shiguu bolj udesh, uuriin tsagaar bol manan lugaa haranhuilna. Ug bohirdlyn ilreh uur negen helber n og tatam uner. Umhii ch um shig tegsen hernee tsaanaa neg l hurts, nadad bol mashiny dugui shataagaad hajuud n ungasantai adil hurts unertej barag l amtagdana. Dainy hajuugaar dajin gehcheer, Ulaanbaatar uneheer n hulduu hot bolson met mash huiterch baina. Ene huitny achaar daarsan medrel mini uner, utaany bohirdloos emeeh bus uuriiguu dulaatsuulah temtseld namaig erhgui duudna. Hun daarahaarai horsson nud, ogim uneriig ch martdag um baina.
Tsag horom unguruh buriid bi ene bohirdold dasaj baigaagaa mederch baina. Magadgui medreh chadvaraa aldaj baigaa ch um uu. Bur amtashaad udur ireh buriid Ulaanbaatar tselmeg bolood baigaa um shig. Shine haraany shil hiilgesentei mini holbootoi baij magad shu.
Ulaanbaatar sain saihan olon umtai bolj baina aa. Tengerluu temuulsen barilguud hed hedeeree bairigdaj baina, evderhii zamyg ul hargalzan nud unagam mashin teruud hulhuh um, Microbus-uud ch tsuursun aj, zam dagasan TUTs-uud bagassan baina, tsagaan utas barisan hun barag ugui bolj, umgar uruutei guanzuud zaigaa tomruulj ungut plazma TV-r chimsan baih n elbegshijee. Niitleg zuil tun hovor bolson met, gehdee l ereever huraavar shinjtei baih um. Hamgiin olon bolson n TV buguud suvag bolgon Oros kino, helnii hicheel, TV-chat-uud hamgiin elbeg programuud um baina. Humuusiin sonirhol ih sonin bolson baina. Yaj negnee muulahav, herhen hurdan mungutei bolohov, herhen MAX namiig magtan duulah ve gesen heden sedev dotor l ergeldej baigaa met. Magadgui olon saihan sedvees bi holuur yavchihsan ch um biluu!?
Ulaanbaatar-t um bolgony une 3 dahin nemegdsen met. Tsuivan 1000 baisan bol 3000 bolson baina. Pivo 800 baisan bol odoo 2500. Mungu tsaas l met bolj dee. Dollar-n hansh ul oilgohdah shaltgaanaar usehiin hereer buh baraany une nemegdeh um. Guril mah hurtle unee nemeed avsan. Zarim heseg Ulaanbaatarchuud ter ih uniig ajrahgui unetei zoog, arhi darsaar bayasah n humuus mungutei bolsonyg iltgene. Deelenh heseg n arai yadan udruu unguruulj baigaa l hatuu unen. Amidral hatuu baina aa niislel hotod mini.
Harin bi udur ireh burd huitendee dash baigaa. Gudamj huldsen uchir yavangaa gulgah n minii hamgiin durtai uildel neg hesegtee baisan bolovch neg oichood zoltoi l mashind dairuulchaagui. Uurtai jolooch emee garj ireed namaig barij idehees holgiu zagnalaa, bi zuulun ineemsegleed l ungursun. Hotiin hudulguun yag l heveerei, huduu heer yavj baigaa um shig, hun mashin hamtdaa belchchih n ter, tugjiigeed l dairahgui bol yavgan hunii nogoon gerleer mashin yavah n bichigdeegui zarchim heveerei. Harin tsagdaa baigaa gazart arai l uur met baigaa um shu!
Yaah ve, saar saad olon bii ch gelee eh orondoo irsen, umgar bor gertee haan lugaa zalarch hed honog saihan baina aa. Bi hoolyg bol sain idej baigaa. Shvvsleg saihan Mongol mah ideed ideed hanashgui ee, ih sanaj shu!
No comments:
Post a Comment